Utrustningen inom ridsporten kan snart fylla alla hav. Det finns så mycket fina saker och det finns alltid något för alla smaker. Själv tycker jag om när det är färgglatt och mycket bling bling, Merethe däremot hon bara skrattar varje gång jag vill ha något färglatt eller bling blingit till Texas. Hon säger "men ge dej han är ju kille" Men min kille klär i allt faktiskt utom rosa men ja, rosa tycker ju jag är fint så de får vi smyga med när vi är hemma och rider bara. Frida kommer med ett rosa träns till mig idag som Texas ska få (men vi ska bara ha det i smyg) haha!

Men dessa här under är väll alldeles för mycket och verkligen skitfula?! Hur kan man vilja ha på såna här till utrustningen, vi får väll se i sommar vem man ska behöva fnittra i smyg för! Underhållande, hahaha!

Sitter och pluggar just nu i ensamheten. Fast det är ganska skönt. Sitter och tänker tillbaka på sommaren 2009 och alla minnen jag skapade.
Det var sommaren 2009 som jag för första gången tävlade en lokal tävling, det var lag också.. Jag red en av ridskolans ponnysar som hette Turks Minna och hade bara ridit henne en gång innan tävlingen. Jag blev dödskär i den lilla ponnyn och eftersom min egna häst bara var tre år gammal och under utbildning/inridning så fick jag chansen att låna hem Minna över sommaren, och det gjorde jag!
Vi tävlade massor hela sommaren och i slutet gick det så fruktansvärt bra, jag längtar tillbaka till den sommaren lite faktiskt. Minnena kommer alltid finnas kvar iaf.

Älskade Minna ♥

Kom precis hem från Tunalid.
Texas gick kanon på lektionen, helt förändrad motför förra veckan!

Frida var också där i valig ordning och tittade på, delade lite skvaller ed varandra osv.
Sen skulle vi lasta och åka hem. Det gick jätte bra att lasta som vanligt men sen skulle jag köra uppför en minibacke och självklart så gick det inte komma upp!!
Det slutade med att vi fick lasta ur Texas och ta av vagnen. Frida och jag vände på den och drog ner den på "parkeringen" igen så fick Gustav (fridas pojkvän) sedan ta på vagnen och dra upp transporten för backen.
Sen tsatte vi på transporten på min bil igen och lastade Texas. Äntligen flöt de på lite!
Medans allt det så stod jag och hoppade och visste inte vart jag skulle ta vägen av irritation!

När jag äntligen var påväg hem så måsta jag stanna på en mack och tanka, men vad tror ni händer?! Jo mitt bankkort gick i flera delar av någon anledning. Gissa hur irriterad jag blev då! Fick stå still ett bra tag å samla mig innan jag kunde köra sista biten hem!

Ibland blir jag nästan rädd för mitt egna humör...

Hemma stod alla hästarna redan inne, snälla pappa hade tagit in dom och bärt ut vatten. Allt annat hade jag redan fixat innan jag åkte iväg till Tunalid. Som tur var..

Tog en promenad innan med fina lilla Solvei. Hon tyckte nog det var skönt att få komma ut från hagen ett tag och slippa killarna för dom var fruktanvärt jobbiga..
Hon var alldeles svettig när jag hämtade henne, förmodligen har dom kutat runt i hagen hela förmiddagen, så nu är alla tre motionerade. Skönt! haha.

Så här ser Solvei ut nu, mycket att jobba på..

Idag var dagen jag väntat på i en hel vecka! Hämtade en ny liten häst i Hudiksvall idag.
Ett 5årigt fux sto som inte gjort speciellt mycket. Solvei har också fyra vita strumpor och två virvlar i pannan..haha! Vi får väll se hur det kommer sluta, fast det ska nog bli häst av henne också. Texas har redan gått och kärat ner sig i henne, kan inte slita sig från henne alls. Solvei kommer att vara mitt lilla projekt de närmsat månaderna, längtar redan ut till stallet.
När jag hade hämtat hem Solvei och hon hade fått stadgat sig lite och jag såg att de var okej i hagen så kom Therese hem till mig. Vi packade in Texas och alla ridsaker i transporten och åkte iväg till ridhuset!
Först trodde jag att vi skulle få vända utanför ridhuset då jag inte fick upp den förbaskade porten, men efter 15minuters envishet så fick jag äntligen upp den och Therese kunde rida.
Jag körde mycket lydnad och komunikation med dom två och det såg verkligen super ut.
När vi kom hem så hjälpte Thessan mig att kvälla alla tre innan hon åkte hem snäll som hon är, fick även en chokladkaka i Alla ♥-ans dag present i efterskott söt som hon är :')
Jag älskar verkligen när det är lite fart i stallet, det är sååå mysigt!




(Bilderna är Sarahs, Solveis ägares) Supergoa Solvei, som en oslipad diamant :)!

Sitter hemma hos Fredrik nu. Fick en otroligt skön och välbehövd sovmorgon idag..
Mamma och pappa tog fodring och utsläpp imorsse snäll som dom är!
Dom berättade att det har varit nästan 35 minus inatt, stackars ponnysarna som för stå ut och då står dom ändå inne i ett stall! kan inte sluta tänka på dom som går på lösdrift just nu, fyfan..skulle aldrig ha mina på lösdrift på vintern! Men de är ju olika hur man tycker.

Texas var bra söt idag när jag var hem och byte täcke♥

Ska snart åka hem igen, fixa stallet och fixa lite småsaker tills imorgon då det kommer en ny liten häst hem till mig.
Spännande! Texas ska köras idag tänkte jag medans solen skiner.

Klev upp runt 6 imorsse och fodrade hästarna, sen åkte jag till jobbet. Pappa tog utsläppet senare snäll som han är!
Hade en korttur idag och jobbade bara från 7.00 till 11.30! Man lär sig något nytt varje dag och idag har jag lärt mig att rulla hår, tummen upp för mig! Hahah.

kom hem vid 12 och gick ut i stallet och fixade allt. Sen åkte jag och pappa hem till Merethe där han skulle massera och intraljudbehandla Peach! det gick jätte bra och på hemvägen sa han "roligt att behandla en häst som de inte är så jätte mycket fel på för engångs skull".
När vi kom hem igen så sprang jag ut i stallet och red ut på Texas barbacka i hackamore. Jag frös som bara den så de blev mest skritt arbete, lite trav och i slutet jätte jätte lite galopp men när bena domnade bort så fick jag avbryta och skritta hem istället!
Nu står hästarna inne eftersom de var så kallt ute. 23,8 står det på mätarn (inte konstigt att vi frös ute).

Allt detta snack i ridsporten om att man ska ha den nyaste utrustningen hela tiden.
Är det verkligen det som spelar roll?
Visst det är otroligt roligt att få hem flera nya schabrak med huvor och benlidor, känslan att sitta i en ny sadel och att få äga många olika sorters träns. Jag tycker själv det är jätte kul med nya saker men man ska inte nedvärdera andra bara för att man har råd själv!

Jag var på en tävling några mil från mig, det var bara en lokal/regional tävling.
medans jag skrittar fram tillsammans med en vän till mig kommer det en ny stor jätte snygg hästlastbil, ut kom tre tjejer med jätte fin utrustning och deras hästar var minst lika matchade å snygga!
En tjej jag inte vet vem de var, stod stilla med sin häst vid transporterna där dessa tre tjejer höll till.
Denna tjej kan inte ha varit mer än 14år gammal och hade en tiger färgad D-ponny.
Utrustningen var en vältvättad grön kavaj med matchande schabrak (som var minst lika vältvättat). Hon försökte verkligen. Tyckte dom var jättefina!
Men när dessa tre tjejer går förbi med deras hästar så vräker den ena ur sig "haha, snygg outfint, är de din mammas gammla kavaj eller" tjejerna gick nått steg till och fnittrade högt men sen vände sig tjejen som skulle vara "rolig" sig om igen och sa "jo föresten, lycka till, hahah".

Själv stog jag där, hade hört och sett allt, jag blev så otroligt förbannad att jag inte visste vad jag skulle göra.
hur kan man äns säga så till en annan människa? Det finns nog anledningar till varförf man inte har den nyaste outfiten på varken sig själv eller på hästen! Detta kallas ekonomi. Jag tror den här tjejen är överlycklig över sin fina lilla D-ponny som hon för övrigt placerade sig med i Lc:n. Den tjejen är nöjd över vad hon får ha och kräver inte det värsta för det enda hon var ute efter var att ha roligt tillsammans med sin bästa vän!

Själv har jag alltid varit som ett barn på julafton varje gång jag har köpt något nytt.
Ett träns kan jag leva länge på, för vet ni varför? Jag värderar annat runt hästen också. Jag har inte råd att slänga ut flera tusen i månaden på nya saker utan sparar istället de pengar som blir över efter alla andra kostnader som foder, spån, träningar, tävlingar, vetrinär osv osv..

Vissa får nya saker hela tiden och de är jätte roligt för dom. Men jag vet att vi som har den lite sämre ekonomin som får spara uppskattar nya saker mycket mer än vad dom gör!

Tänkte försöka skriva lite om min bakgrund vad gäller hästar och ridning så vi får se hur de går..
Jag är iallafall Liv Forslin är 19år gammal och bor i den lilla byn Kitte.

När jag var 3 år gammal träffade min mamma en ny gubbe. Han har hade hållt på med trav i hela sitt liv. (så där kom hästarna in i bilden). Jag började på Harmångers ridklubb och åkte runt lite med ledare och någon som höll i mig, ända tills jag var ca 7år red jag där men sen slutade jag pga flytt.

Min mamma, styvpappa och lillasyster flyttade till en stor gård ute på landet (där vi bor nu alltså).
"pappa" skaffade hem travare och dom red vi runt på och hade roligt.
Vid 9års ålder började jag rida igen, denna gång på Gnarps ridklubb, det var där jag och Merethe lärde känna varandra. Vi red i samma ridgrupp med varandra och har sen dess hållt kontakten.

Jag och Merethe för mååånga år sedan.

Sommaren 2002 tror jag det var så fick jag min första super ponny. Nämligen Shettisen Missil!
Flög av honom dagligen 2-5ggr men med tiden fick jag bättre balans och hade så roligt. En annan tjej vid namn Paulina hade även sin shettis här så vi var ute och red flera timmar per dag. Så fin som våra shetlandsponnysar var då har jag aldrig sett en annan shettis. Vältrimmade och suuuper musklade!

Missil

Men jag började ju bli ganska gammal nu och växte så det knackade, då kan man inte skutta runt på en shettis länge till direkt. Så jag började rida en kallblodig ridhäst vid namn Celyn. Världens snällaste och goaste!
och strax därefter fick jag ett varmblod av pappa som hette Monas Mayday!
Hästar har alltid varit ett intresse i familjen men mot travsporten så därför fick jag de hästar som jag fick!
Med Mayday var det meningen att pappa ville att jag skulle börja rida monté. Jag tränade på och följde med pappa ut och tränade, men när han märkte vilken stjärnskott Mayday var så tog han över henne och jag fick en D-ponny istället vid namn Baylee!

Baylee var med om ett försäkringsbedrägeri och var därför triangelmärkt men hon var fullt frisk och gick att träna och rida som vanligt.
Baylee hade gått lag SM i hoppning och liknande innan jag fick hem henne så hon var en ponny jag lärde mig oerhört mycket av!
frågade på klubben om jag fick vara med på klubbtävlingar och det var okej.
Vann gång på gång och tog hem KM. Då fick den lilla klubben nog och jag fick inte vara med mer!